Symptom av synfel

Symptom av synfel

De som får ett synfel i vuxen ålder måste upptäcka det själva för att kunna korrigera det. Eftersom synen ofta försämras gradvis kan det vara svårt att upptäcka problemet. Om man är närsynt har man till exempel bara möjlighet att upptäcka problemet när man har behov av att se på avstånd, till exempel när man kör bil, ser på bio eller sitter på en föreläsning. Även långsynthet kan vara svårt att upptäcka, eftersom ögats muskler arbetar mycket hårdare för att kompensera synfelet på nära håll. Det finns dock vissa symptom som man kan känna igen och som kan hjälpa en förstå att det handlar om ett synfel.

Ett tydligt tecken på att man lider av närsynthet är att man måste kisa med ögonen för att se något på långt avstånd. Ibland kisar man dock utan att man är medveten om det. Kanske har dock dina vänner eller din familj påpekat för dig att du gör det? Då kan det vara en bra idé att boka en tid för en synundersökning. Ett annat tecken på att du kan lida av närsynthet är att du drabbas av en återkommande lätt huvudvärk. Förutom att skaffa glasögon eller linser kan du även besöka en naprapat för att behandla huvudvärken. Spänningshuvudvärk kan nämligen behandlas av en naprapat genom manuella tekniker, som behandling av muskulaturen i bröstrygg och nacke och i ansiktets muskulatur. Om du söker en naprapat i Stockholm kan du hitta en på Varden.se. Den manuella behandlingen tillsammans med korrigering av ditt synfel får i de allra flesta fall bukt med huvudvärken.boy-524512_1280

Huvudvärk är även ett av symptomen om man är långsynt, det vill säga om man ser dåligt på nära håll men bra på långt håll. Det uppstår ofta tillsammans med trötthet om man har suttit vid datorn eller läst en längre period. Då kan även ögonen göra ont (eftersom ögats muskler har ansträngt sig hårt under en lång period). Ett annat tydligt tecken på långsynthet är att man har svårt att läsa på nära håll utan ordentligt ljus. Även synfelet som kallas ålderssynthet, som uppstår från 40 års ålder, ger snarlika symptom; man brukar ofta känna att armarna inte räcker till. Om du känner igen dig i någon av de här beskrivningarna bör du besöka en optiker.

Olika synfel

Olika synfel

Det finns många olika synfel som kan ligga bakom att man måste använda någon form av korrigering för att kunna se skarpt. Ett av de allra vanligaste synfelen är närsynthet, myopi, som faktiskt är så vanligt att det är fler människor i Sverige som är närsynta än som har perfekt syn. Närsynthet är en form av brytningsfel, ett fel som också inkluderar synfelen långsynthet och astigmatism. Om man är närsynt innebär det att man ser saker suddigt på långt håll. Felet beror på att ögats tillväxt har rubbats, vilket orsakar att ögat blir för långt i förhållande hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga. Närsynthet brukar oftast uppstå i skolålder, och kan förvärras mellan 20 och 25 års ålder, men brukar därefter stabiliseras. Närsynthetens utveckling förvärras eller försämras inte av att man använder korrigeringar som glasögon eller linser – hur mycket man använder dessa beror istället på hur grav närsyntheten är, och om man behöver skarp syn för att klara av vissa situationer, som att köra bil eller läsa skyltar på långt håll.visualization-32988_1280

Motsatsen till närsynthet är långsynthet, hyperopi, som innebär att man har svårt att se saker skarpt på nära håll. Om du lider av långsynthet kan du alltså få svårt att till exempel läsa böcker. Om du ska renovera något i hemmet och vill ha hjälp av Per Hemgren och Henrik Wannfors bok Husets ABC, kan du därför behöva använda någon form av korrigering, som glasögon eller linser. Om man inte använder korrigering vid långsynthet kan det i längden leda till spänningshuvudvärk, eftersom man hela tiden omedvetet spänner ögats lins i ett försök att se skarpare. Därför är det bra att bära glasögon eller linser hela tiden vid detta synfel.

En tredje form av synfel är presbyopi, ålderssynthet. Ålderssynthet brukar uppträda från 40 års ålder och uppåt, och beror på att ögats lins blir allt stelare. Det innebär att ögats förmåga att ändra tjocklek (och därmed kunna se på olika avstånd) avtar. Ålderssynthet brukar ofta märkas av då man börjar få svårt att läsa saker på nära håll, och det är därför vanligt att man måste skaffa läsglasögon vid lite högre ålder för att korrigera felet.

Vissa ögonsjukdomar kan också ge upphov till allvarligare synfel, som inte går att korrigera med till exempel glasögon eller linser.

Glasögon eller kontaktlinser?

Glasögon eller kontaktlinser?

Synfel är lättare att korrigera med dagens moderna teknik jämfört med för bara hundra år sedan. Laserkirurgi finns tillgängligt för att underlätta många olika typer av synsvårigheter, men det är fortfarande ett relativt dyrt ingrepp som också kan kännas obekvämt för personen med nedsatt syn. För de allra flesta står därför valet mellan glasögon och kontaktlinser.Lyckligtvis har även utvecklingen på den fronten gått snabbt framåt, vilket gör att det numera finns glasögon och linser i behändiga format. Glasögondesign är nu ett eget område inom modebranschen och priserna på både linser och glasögon har sjunkit sett till den produkt du får. Därför finns det goda skäl att välja något av dessa alternativ.

Det går naturligt att använda både och – och det är också något som många väljer att göra i någon mån. Det är vanligt att exempelvis använda linser till vardags men sätta på sig läsglasögonen när man ska se på tv eller läsa en bok. Däremot kan linser och glasögon kosta en slant, och det kan vara irriterande att behöva byta ofta, så många bestämmer sig därför för ett huvudalternativ. Det finns inget definitivt svar på vad som är det bästa alternativet när det står mellan glasögon och linser. Det är en subjektiv fråga där svaret beror på vilka aktiviteter du brukar utföra samt vilken typ av synfel du har.Glasögon eller kontaktlinser 1

Glasögonens största fördel är att de är lätta att sätta på och ta av igen. Det gör att du kan anpassa din syn beroende på vad du tittar på. Du slipper också köpa linsvätska och andra saker som linserna för med sig. Anledningen till att vissa väljer bort glasögonen är ofta att de kan vara otympliga i många situationer. Om du har ett jobb som involverar fysiskt arbete kan de riskera att ramla av eller vara i vägen. Det är dock relativt få jobb som kräver det, och de allra flesta yrken går att utöva på ett utmärkt sätt med glasögon. När det gäller utseende är det en fråga om tycke och smak. Vissa trivs inte med sitt utseende i glasögon medan andra tycker att det är en snygg touch.

Om du tycker att glasögon är ett störande objekt som mest är i vägen är linser ett betydligt diskretare sätt att förbättra din syn. Linsernas nackdel är att de kräver lite extra jobb eftersom de måste bytas ut med jämna mellanrum. Hur ofta beror på vilken typ av linser du köper. Vissa byter du varje dag medan andra räcker i flera veckor. Du kan alltid prata med din optiker för att se vad som passar dig bäst. När du gör ett syntest också kan passa på att göra ett hörseltest. Både synen och hörseln är sinnen som du regelbundet bör kolla upp om du kör bil till exempel, för att inte riskera andras eller ditt eget liv i trafiken.

Glasögon nu och då

Glasögon nu och då

I alla tider har människor haft synfel. Hade man oturen att födas för väldigt länge sedan fanns det dock begränsade möjligheter att komma till rätta med problemet. Glasögonens historia sträcker sig dock längre tillbaka i tiden än vad många kanske tror. Historiker uppskattar att de första glasögonen förmodligen uppfanns i Venedig på 1200-talet. Innan dess hade man använt linser av bergkristall, alternativt mineralet beryll, som synhjälpmedel. Det är för övrigt från beryll som det svenska ordet brillor härstammar ifrån. Det var också detta ord som användes första gången som begreppet glasögon omtalades i Sverige. Det omnämndes i ett brev från en munk i Vadstena till biskopen i Linköping. Brevet tros ha skrivits någon gång mellan 1425 och 1463.

 

Den första typen av glasögon
Den första kända typen av glasögon var de så kallade nitbrillorna. Två stycken glasinfattningar som skaftats sammanhölls då med hjälp av en nit. Så tidigt som på 1300-talet kom dock de så kallade bågbrillorna och med dessa kunde glasen hållas samman genom att man använde en fjädrande båge. På den här tiden, liksom under de kommande 500 åren, var det runda glas som gällde. Dudley Adams var den första som började använda ovala glas för att tillverka glasögon och tog patent på denna metod år 1800. Cirka 100 år innan dess hade brittiska optiker skapat de första glasögonen med sidoskalmar. Denna brittiska glasögontyp introducerades till svenskar första gången år 1754, då britten Joseph Oakley flyttade till Stockholm.

 

2000-talets glasögon
Idag är det inte längre nödvändigt att bära glasögon eftersom kontaktlinser av många anses vara ett bekvämare och mer praktisk synhjälpmedel. Detta betyder dock inte att konceptet glasögon nödvändigtvis är på väg ut. Google har skapat stor uppmärksamhet med sina glasögon som är mycket tekniskt avancerade. Med dessa smarta glasögon kan man ringa videosamtal, fotografera och chatta med vänner. Man kan dessutom lägga upp foton och annat på internet med hjälp av glasögonen. Antalet Google-glasögon som kan köpas är hittills begränsat och den som är intresserad måste betala cirka 10 000 kronor. Det är dock bara en tidsfråga innan denna produkt börjar massproduceras och mycket tyder på att detta koncept inom kort kommer slå igenom hos allmänheten.

Glasögon 1

Hur blir man optiker?

Hur blir man optiker?

En optiker är, som de flesta redan vet, en person som hjälper människor att komma till rätta med sina synfel. Vad som mer specifikt ingår i en optikers vardag är kanske inte lika känt. Det är ett yrke som kräver högskoleutbildning, bred kompetens och en förmåga att anpassa sig till ny teknik. Utvecklingen inom optik har gått framåt under de senaste decennierna. Dels så blir tekniken för att identifiera synfel bättre och mer precis. Dels finns det idag bättre hjälpmedel för den som ser dåligt om man jämför med det tidiga 90-talet.

 

Gäller att hänga med i den tekniska utvecklingen
När kontaktlinserna kom ställde det stora krav på optikerna som snabbt var tvungna att ta till sig den nya tekniken. Utvecklingen av linser har gått fort och det finns idag mer bekväma alternativ än för bara några år sedan. För en optiker gäller det att kunna erbjuda sina kunder de senaste produkterna för att hänga med i konkurrensen. Det går idag att individualisera kontaktlinser och glasögon i större utsträckning än tidigare, vilket också ställer högre krav på synundersökningen. Dessa sker idag maskinellt, vilket ger mycket exakta resultat. Dessa resultat måste dock fortfarande tolkas på rätt sätt för att kunden ska bli så nöjd som möjligt med sitt synhjälpmedel.

 

Hur blir man optiker?
För den som är intresserad av att utbilda sig till optiker har man två alternativ i Sverige; Karolinska Institutet i Stockholm och Linnéuniversitetet i Kalmar. Man blir legitimerad optiker efter tre års utbildning och kan då välja mellan en mängd karriärvägar. Det vanligaste är att man börjar sin yrkesbana genom att bli anställd av en mottagning eller butik. Efter några år är det vanligt att man vill öppna sin egen mottagning för att höja lönen och få större ansvar. Trots att det idag blir allt vanligare att personer med synfel väljer att operera ögonen med hjälp av laser är efterfrågan på optiker stor. Ett hot mot klassiska optiker har länge också varit internet, eftersom det numera är möjligt att beställa linser genom en onlinebutik. Alla som bär glasögon eller linser måste dock gå på en synundersökning med jämna mellanrum. Att se bra kommer alltid vara efterfrågat bland kunderna och för att säkerställa att ögonen mår bra måste man regelbundet besöka en utbildad och legitimerad optiker. Besök Optikerförbundet om du vill veta mer om hur du gör för att utbilda dig till optiker.

THE REFRACTOR

Risker med ögonlaser

Risker med ögonlaser

Det blir allt vanligare att vi åtgärdar våra synfel med hjälp av ögonlaser. Tekniken för detta har funnits länge, men det är först på senare tid som marknaden verkligen blivit mogen. Anledningen till att allt fler börjar känna sig redo för att operera sina ögon med hjälp av laser är bland annat att priserna gått ner och att proceduren nu anses säkrare. Att slippa synhjälpmedel är för många en dröm. Även om kontaktlinser har gett personer med synproblem mer flexibilitet och bekvämlighet är det fortfarande något de flesta helst skulle slippa. LASIK är den vanligaste typen av behandling för ögonproblem idag. Denna metod uppfanns av italienaren Lucio Buratto och greken Ioannis Pallikaris. LASIK har använts sedan 90-talet och anses vara en relativt säker metod. Man bör dock alltid vara medveten om att det trots detta fortfarande finns risker med denna behandlingsmetod.

 

Vilka är riskerna med ögonlaser?
Mellan 3 och 6 % av de som opererar ögonen med LASIK-metoden känner av biverkningar sex månader efter behandlingen. Ofta handlar det om att ögonen korrigerats för stort åt något håll eller att man upplever en ökad känslighet för ljus. I vissa fall kan den som genomgått behandlingen också uppleva en så kallad halo-effekt. Detta innebär att ljuskällor ser ut att omges av en aura och kan vara mycket störande för den drabbade. En annan biverkning är starburst-effekten som innebär att man ser strålar komma ut från en ljuskälla när man tittar på denna. Biverkningarna från LASIK kan vara mycket påfrestande och i vissa fall permanenta.

 

Att tänka på innan en laseroperation
På grund av dessa biverkningar är det mycket viktigt att man funderar noga på om man vill genomföra operationen eller inte. Man bör aldrig fatta ett snabbt beslut utan både tänka över saken själv och i samråd med en läkare. Många vill också kolla upp läkaren som ska genomföra ingreppet för att se om denne blivit prickad någon gång i karriären. Detta blir allt vanligare och är i grund och botten ett tecken på att man är en aktiv konsument som vill ha så mycket information som möjligt om den tjänst man köper. Oavsett vilken typ av operation du funderar på att genomgå bör du alltid kontrollera så att den som genomför ingreppet är kompetent och har erfarenhet. Detta gäller för ögonoperationer såväl som för plastikkirurgi och tandoperationer.

Ögonlaser 1